Rusthållet i Höksta, Höksta Gård.
Bilden är från bokverket "SVERIGES STÄDER OCH SAMHÄLLEN JÄMTE LANDSBYGD" från 1949.
De som bekostade soldattorpen och svarade för häst och utrustning kallades rusthållare
Att vara rusthållare var statusfyllt och innebar skattelättnader och och det var i början
vikt för framstående personer i samhället, ekonomiskt, politiskt, kyrkligt eller adligt.
Läs mera om rusthållarna vid Höksta nedan.
Den förste rusthållaren på Höksta rote var Karl XI:s livknekt Per Frestare. Han var rusthållare
vid indelningsverkets början 1682 fram till sin död 1716 med augement för Kumla i Odensvi socken.
Efter Per Frestare blir hans änka rusthållare. 1719 står Kapten Karl Frestare och hans syskon som rusthållare.
1720, 1724 och 1725 tillhandlar sig Per Frestares måg kaplanen Lars Kling av sina svågrar tre fjärdedelar av
rusthållet förutom sin hustrus Christina Frestares fjärdedel.
1741 är Kaplanen Lars Kling rusthållare, från 1746 kallad för komministern Lorentz Kling.
1764 var kyrkoherden Pehr Modin, Kaplanen Pehr Nybliens änka och Elisabeth Bergman rusthållare för Höksta
fram till 1772.
Från 1772 var prästen Modins änka och barn rusthållare med hälften och komminister Lars Bjurling med
andra halvan. Senare delade prästen Modins änka och barn rusthållet med Madame Christina Barbro
Nyblien. Slutligen stod Christina Barbro Nyblien för hela rusthållet.
1798 var Christina Barbro Nyblien rusthållare och efterträddes av Quartermästaren Carl Ulric Ahlbom,
Fodermarsken Gabriel Öhman och Corporalen Elias Wilhelm Björk vilka stod för varsin trdjedel.
Från och med 1840 är inspektor B. C. Gumelius rusthållare för Höksta, fram till 1860 då han dör och hans
strebhusandelsägare tar vid fram till 1878 då fanjunkaren Carl Eric Ahlbom blir rusthållare.
1878 var fanjunkaren Carl Eric Ahlbom fortfarande rusthållare. Från c.a 1880 var godsägaren Anders Olsson
rusthållare. Anders Olsson ägde Höksta gård men bodde på Salsta gård i Öja socken fram till 1902 då han
bosatte sig i Höksta. Anders Olsson ägde Höksta Gård fram till 1915.
o
o
o