Rotehållarna
Bilden visar arrendebostället för Uppsala Akademihemman. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1897, d.v.s. under den tid då den sista soldaten tjänstgjorde för roten.
I Indelningsverket var det roteböndernas ansvar att kontraktera soldaten, ge honom ett torp att bo i, med tillhörande markbit att bruka och föda några djur på. Dessutom s.k. hemkall - utsäde, halm, brännved, kvarnskjutsar etc.
Rotehållet var 1729 fördelat på 2 skattehemman i Gräsnäs och soldattorpet var då placerat på Gräsnäs.
Rotebönder vid laga skiftet 1867 var Uppsala akademi. Hemmanen var donerade till Uppsala Akademi redan år 1624.
Torpet synades sedan regelbundet för att kontrollera att rotehållarna höll torpet i bra skick.
Enligt synelista år 1811, troligen då den nya soldaten Anders Peter Ekström Gren skulle tillträda, antecknades att ”Det gamla torpet tillhör gamla Enkan, och som inga Hus nu fins åligger det roten att uppsätta Torpet enligt ordning till den 1 October nästa år”. Änkan hette Maja Ersdotter och var änka efter tidigare soldaten Lars Larsson Gren som avled ”i kriget 1808”.
Ett syneprotokoll upprättades den 25 September 1848 då Per Olof Norr Gren var soldat på roten. Rotehållare var Per Persson på Gräsnäs 6. I ”Stufvan” krävdes flera åtgärder bl.a. ska taket förbättras med torf och halm, norra gaveln brädfordras, bakugn och spisen sätts i lagligt skick och tvänne nya fönsterluft insättas och det ena förses med gångjärn. I ladugården skulle bl.a. nytt innertak sättas in i fähuset och taket förbättras och sättas i stånd. Total kostnad för arbetet blev 75 riksdaler och de viktigaste åtgärderna skulle av rotehållaren vara utförda senast 1 november 1848.
1876, då soldaten hette Engholm, genomfördes laga syn på boningshus och ladugårdshus. Rotehållare var då Per Johan Andersson i Gräsnäs. Boningshuset omfattade stuga och kammare under spåntak. Ladugårdshuset bestod av fähus och foderlada under halmtak. Boningshuset skulle repareras för 160 kronor och arbetet utföras av rotehållaren senast nästkommande oktober ”med laga ansvar”.